Chapter two.

I detta inlägget vill jag verkligen be om ursäkt till alla som läst mina inlägg. Jag är hemskt ledsen och förstår nu att allt jag skrev var dumt. De kommentarer jag fått har tagit så hårt på mig att jag mått dåligt hela dagen. Förlåt mig så hemskt mycket..

Nej, jag bara skämtar med er! Haha, kommentarerna jag fick utav er fick mig på väldigt bra humör. Om ett gott skratt förlänger livet så tror jag fan att jag förlängde mitt med en jävla bit. Jag tackar er alla för era gulliga och söta kommentarer. Särskilt er som verkar ha blivit förbannade på mig. Haha, den bästa utav dem alla var från "tönten", som skrev "sug en kuk och dö", haha. Roligt också att alla är anonyma, vilket är ganska intressant. Man vill inte ge ut sitt namn och stå för vad man säger. Men sin åsikt måste man bara lägga till. Haha, helt jävla underbart att människor kan ta illa upp för något som en annan person skrivit på internet. Det faktum får mig och mitt leende att funderar över hur långt åt helvete det har gått för mänskligheten.

Roligare blir det också! Jag tror nämligen att Sopfitta, sopa, sopa, du är trög och du är trög är samma person. Om ni tittar på tiden då dessa personer skrivit kommentarerna så skiljer det sig inte mycket alls tiden. Det kan antligen vara en person eller tre personer som t.ex. lanar. För de namnen jag nyss uppgav, har nästan skrivit in exakt samma hotmail. Första har [email protected], den andre har [email protected] och till sist [email protected]. Underbart att den personen, eller dem. Sitter och skriver att jag inte har något liv när personen själv suttit och bombat kommentarer på inlägg som han/hon eller dem verkat ta illa upp på. Haha, underbart ironiskt måste jag säga! Kreativiteten är inte heller så stor om man inte kan komma på andra email-adresser än de som använts. Stavningen är inte heller något vidare, haha. Ja, ni som vill kan ju kolla in deras stavningar här nedan. Tänkte inte göra något stort av detta, utan mer tacka för era gulliga kommentarer. Blev varm i kroppen och skratten gjorde hela min dag. Och snälla, stava bättre så jag kan läsa dem riktigt nästa gång.

/Rrobin 


Bilddagboken

Nu är alltså nästa ämne inriktat på den svenska och mycket kända communityn, Bilddagboken. Också en hemsida jag aldrig haft tanken på att bli medlem på eller hänga för att få veta det "senaste". Just nu orkar jag fan inte gå igenom någon historia om denna sida. Förutom att tillverkarna Sebastian Björkelid och Joakim Grönvall hade denna sidan som ett privat projekt. Det var tänkt att de skulle skriva om en dag som de tyckte var bra och sedan lägga in en bild från den dagen som passade in med det de hade att berätta. Men tyvärr, som vanligt. Så är det ju inte riktigt så det går till i dagens läge. Iallafall, så började tillverkarnas vänner att gilla sidan mer och mer och ville tillslut själva ha ett konto. Bilddagboken körde igång för allmänheten i maj 2004, och idag beräknas hemsidan ha upp mot 1.2 miljoner medlemmar. 

Är det bara jag, eller när ni hör ordet Dagbok så tänker man direkt på en bok med tomma blad där en person skriver om sitt liv dagligen och håller boken till sig själv. Ja, hur länge de nu än vill bevara den. I en dagbok skriver man om de problem man har, de lyckliga stunderna och om sina tankar. Ja, allt från himmel till jord. Om vi då går vidare och tänker bilddagbok. Är det fortfarande bara jag som ser en vanlig dagbok med hänglås, fast med ett par bilder till som hör ihop med de dagarna man skrev om. T.ex. Om jag skriver om en tjej jag gillar, och jag har en bilddagbok. Klistrar jag då inte in en bild på henne? Jag tycker det verkar jävligt rimligt iallafall, för jag skriver väl inte om en tjej jag gillar och sen klistrar jag in ett kort på mig själv istället. Det känns bara inte riktigt rätt om jag får säga så. Men nu skriver jag om en bok, något som många hade förr, vissa har fortfarande men ni förstår vad jag menar.

Realistiskt sätt så satt ju inte våra mödrar i grupper och bytte deras dagböcker med varandra och läste om varandras tankar och så vidare. En dagbok är något personligt som man för med sig genom åren. Just namnet på just internet sidan Bilddagboken kan nog vara en av de sakerna som irriterar mig mest, för som sagt är en dagbok något personligt som man inte sitter och slänger ut till alla människor som finns. Och jag tror jävla att någon någonstans klistrat in bilder i sin dagbok någon gång som passat in med det de skrivit. Så den ända skillnaden är att ni väljer att slänga runt ert privaliv till alla som kan komma åt namnet som du heter på bilddagboken. Och sen att det är på internet. Jag ser jävlari inga fler skillnader. Förutom alla funktioner och bla bla bla men nu är ju det internet.

För att komma tillbaka till bilddagboken så tycker jag det är jävligt roligt att höra folk säga "folk är mycket mer öppna idag än förr". Ja, men sen när det går ett rykte om en på stan när någon missuppfattat en bild, text eller liknande som du har lagt ut, så är det inte så jävla roligt, eller hur? Och som jag tidigare sa. Någon kan skriva om att de längtar till helgen på en torsdag, sen lägger de upp en jävla bild på en fisk. Vad i helvete, har ni inte fattat hela poängen med en bild-dagbok. Ni kanske tycker att jag sitter här och skriver om något helt annat men så ligger det faktiskt inte till. Facebook och Bilddagboken är fan själsfränder med varandra och deras jävla skit. Snoka runt på alla och veta allt och titta på deras jävla bilder som inte hänger ihop med texten för sju jävla ören. På denna sidan känns det också som en självförtroende grej. Att man vill att folk ska läsa om en och titta på ens bilder varje dag, och kanske kommentera att man är söt så man kan tacka och vara nöjd resten av dagen. Eller någon jävla gruppterapi som går ut på att hitta någon annan jävel lika tråkig som dig. 

Hora ut sig med tusen bilder på sig själv där brösten är upptryckta i kameran så du får en plats på existenz och får tretusen besökare på en halv jävla dag. Killar tar kort på sina magmuskler och sen skriver någon dum jävel - Vad snygg du är, när det var en bild på en mage, inte ett ansikte? Då kan du för fan inte skriva att DU är snygg. Folk som lägger upp sjuttio bilder från gårdagens fest men inte en full jävla menning. De skriver bara "Feeeest igår!!!", "Igår var vi hos Malin och drack" eller som man vanligt ser "Roooooligt". Sen efter detta så tycker jag exakt likadant som Facebook. Att sitta och läsa om vad en person ska hitta på hela dagen och kolla på deras sketna bilder som de redan lagt upp fyrtiosju gånger, och sedan skriva massa onödiga skitkommentarer. 

Och för folk som är intresserade utav fotografi med mera. Bli medlem på en riktigt jävla fotosida istället, där det ofta sitter människor som kan och vill hjälpa dig vidare. För någon sådan jävla hjälp får du fan inte på bilddagboken. Nej, nu orkar jag fan ta mig inte skriva mer. Kan komma något litet "chapter" som jag brukar kalla det, om detta när jag kommit på mer, men det får vi se när det blir. 

/Rrobin  
 

Facebook

Facebook är en community som nästa vartenda jävel har i dagens läge. Grundaren Mark Zuckerberg startade hemsidan 2004 när han gick i skolan på Harvard, då var sidan endast för harvard-studenter. Senare så spreds sig sidan till andra skolor och så småningom fanns facebook i England, Mexico, Australien och många andra länder. I slutet av 2006, då facebook fanns världen över så kunde vilken som helst med giltig e-mail bli medlem. Zuckerberg har tackat nej ett antal gånger till att sälja sidan för summor som går upp till ett par miljarder, på grund utav att han vill få sidan börsnoterad. Vilket som är jävligt smart om man vill tjäna mycket med pengar. Han sålde nämligen 1.6 % till Microsoft för 240 miljoner dollar, vilket motsvarar 1.55 miljarder svenska kronor, i oktober 2007. Jo, tack. Han behöver ju inte jobba någonting i resten av sitt liv och fortfarande äga Facebook. Idag uppskattas hemsidan ha över 200 miljoner medlemmar.

Nu kanske det verkar som om jag gillar Facebook, men så ligger det inte till för fem öre. Jag har börjat gå emot sidan mer och mer varje gång jag hör eller ser sidan. Enligt mig själv så tycker jag att sidan är helt onödig och att den får människor att bry sig om saker och ting som aldrig annars skulle beröra dem. Jag kan nästan påstå att Facebook tar upp mycket av en människas liv och ger denna personen en lätt depression. 

Jag har aldrig kunnat förstå idéen med att komma hem från skolan/jobbet, logga in på facebook och läsa om vad någon jävel gör klockan 17:14. Man loggar in, då har ungefär sjuttio personer som skrivit helt onödiga saker, så som "TRÅÅÅKIGT", "Vad händer??", "Nu ska jag vila". Jag menar, vem i helvete bryr sig om t.ex. Emma, klockan 17:15 som skriver att hon har tråkigt och KANSKE ska kolla på en film? Och sen, i allt detta. Då ska man gilla den personens status. Hur jävla korkat låter det inte då? Jo, jag gillar att Emma KANSKE ska kolla på film, jag gillar sedan att någon annan jävel ska till ICA och köpa köttbullar. Vad i helvete alltså, har alla blivit så pass nyfikna att de måste sitta och hålla koll på vartenda jävel som bara skriver massa jävla skit som ingen egentligen bryr sig om. Jag kan verkligen inte se något roligt i detta, för det är ju inget vettigt och absolut inget man bryr síg om.
 
Inte undra på att ungdomar gnäller över att de inte har någon tid för sig själva när de sitter och ""gillar" alla andras jävla status hela dagarna. Vi tar ett exempel. Anna sitter vid datorn och funderar på vad hon ska göra. Då ser hon på Facebook att Emelie ska ut och spela fotboll. Ja, då börjar Anna tänka på om hon kanske inte också ska börja träna för att få tiden att gå och kanske ha roligt på samma gång? Men vänta! Nu skriver Malin att hon och Jenny ska ha filmkväll. Ja, tänker Anna, kanske man bara ska ta det lugnt. Ja, vafan. Ni fattar poängen med allt det här. Detta är precis vad som händer på Facebook och inte undra på att Anna får beslutsångest, blir sur och gör inget annat än att deppa resten utav dagen. Folk bryr sig alldeles för mycket, och särskilt på Facebook. För den informationen ni får där, hade ni lika gärna kunnat leva utan i resten utav ert liv. 

Och i allt detta så kommer det mest patetiska. Vuxna människor i 35 - 40års åldern som sitter och läser vad deras barn skriver och gillar det. Snokar runt på barnens polare och blir vän med dem. Jag känner till en fyrtioåring som har flera barn, som sitter och verkligen läser allas inlägg, pluggar in dem och sedan går runt och snackar om vad de människorna skrev och "vad som är nytt". För helvete, har ni inget annat liv än att sitta och bry er om andras? Har ni inget jobb, hus eller räkningar att ta hand om? Visst, ska vuxna också ha ledigt, kul och sitta vid internet. Men att sitta vid Facebook och snoka är fan ingen underhålling. Där bevisar man faktiskt hur jävla mycket liv man egentligen har. Det är patetsikt. Hade min mor och far suttit vid Facebook hade jag fan skällt ut dem, men som tur är så hann jag övertyga dem om att det är en falsk skitsida med massa jävla babbel.

Vart jag vill komma är att jag tycker att Facebook är en skitsida med massa skit-information som man lika gärna hade kunnat skita i. Jag tror också att sidan hjälper till att orsaka depressioner hos ungdomar med lågt självförtroende. Man får beslutsångest, det känns som alla andra gör någonting utom en själv och bla bla bla. Jag menar heller inte på att de borde lägga ner sidan, bara att folket fattar vilket onödigt skit det är de läser och att de ska sluta bry sig om vad fan alla andra gör hela tiden. Helvete, till slut kan ju alla sluta umgås med varandra. För alla vet ju redan allt om varandra, vad de gör, har gjort och ska göra.

Övrigt: Jag har försökt att hålla detta kort, så att ni läsare orkar läsa igenom alltihopa. Det kan bli så att det kommer en "part two" av detta. Men det dröjer nog ett litet tag. Tillslut vill jag säga något som jag kom på idag. "Jag gör precis vad ni vill, för några puffar till!".

/Rrobin 
  

Chapter one.

Mitt första inlägg som jag nu kommer att lägga upp kommer handla om allmän fakta som är så självklar att ni bara är absurt tröga om ni inte tror eller fattat denna fakta. 

Jag tar nu upp en sak som suttit i min skalle under två till tre veckors tid. Det handlar om att folk fortfarande idag går runt och tror att endast killar går igenom målbrottet. Ni frågar er mor, er far med mera, och alla säger likadant. Nej, tjejer kommer inte i målbrottet. Alla människor trycker i oss denna lögn att det bara är killar som går igenom det. Och om ni nu sitter här och tror att det är sant, så vill jag fråga er en sak. Vet ni vad som händer när man kommer i målbrottet? När en person kommer i målbrottet så betyder det att struphuvudet i halsen växer. Stämbanden blir längre och då får man djupare röst, så man låter lite mer vuxen helt enkelt. Och varför skulle detta endast hända killar? Bara för att tjejer har bröst och slida så skiljer de inte sig mycket från killar, då tänker jag organiskt. Ja, självklart har de ju äggstockar, livmoder men det faktum vet vi alla om. Mycket skiljer inte oss imellan efter det. Tjejer kommer i målbrottet samtidigt som puberteten, det är bara det att det inte ändrar sig lika drastiskt som det gör med killarnas röst.

Vart jag vill komma är att jag tycker det är jävluskt tråkigt att höra, oftast ganska smarta människor som inte vet om detta faktum. De går t.ex. på samhällsprogrammet och lär sig om alla möjliga onödiga saker, så som religion (Vilket är ett ämne jag kommer att hoppa på rätt stort framöver). Saknar alla människor rent förnuft nu för tiden? Vad i helvete är det som händer med dagens människor. Om vi inte kan se det självklara, hur i helvete ska vi då kunna reda ut andra saker som är så mycket viktigare. Man kan inte skippa det lätta och gå direkt på det svåra. 

/ Rrobin